När det görs ekonomiska kalkyler på rotröta och stubbehandling så finns det många faktorer att ta hänsyn till som kalkylränta, omloppstid, timmerpriser samt inte minst hälsostatusen på det berörda beståndet – hur mycket röta finns det i beståndet när det skall gallras för första gången? Är det helt friskt, helt ruttet eller något däremellan? Oavsett utfall så har resultatet en mycket stor betydelse för det framtida beståndets utveckling såväl rötmässigt som ekonomiskt.
Följande kalkyler, här visade som ekonomiska diagram, är gjorda av Magnus Thor, Skogforsk, som en del av hans doktorsavhandling. Alla åtgärder förutsätts äga rum när temp överstiger 5° C, dvs när risken för infektioner är stor. Effekten av behandling är satt till 90 %.
Granbestånd på skogsmark
Ståndortsindex G26. Omloppstid: 78 år.
- Ingen behandling. Vid slutavverkningen av det gamla beståndet infekterades en del stubbar som sedan överfördes till den nya generationen via rotkontakt. Därför är rötfrekvensen ca 10-15 % redan vid 30 års ålder. Denna röta fortsätter att sprida sig i beståndet. Vid gallringarna infekteras nya stubbar som i sin tur infekterar kvarvarande stående träd. Vid omloppstidens slut kan man räkna med att ca 70 % av beståndet är rötskadat. Slutvärdet är 104 000:-/ha.
- Behandling endast i gallring. Infektionen från slutavverkningen ligger kvar precis som i alt 1. Skillnaden mot alt 1 är att all gallring stubbehandlas. Behandlingen stoppar en stor del av den luftburna infektionen men rötan fortsätter att sprida sig vegetativt via rotkontakt. Effekten av behandling i gallring, men inte i slutavverkning, är ca 20 % mindre röta än alt 1 men fortfarande kan man räkna med ca 45% röta vid omloppstidens slut. Orsaken till detta: slutavverkning sommartid. Slutvärdet är 115 000:-/ha.
- Behandling endast i slutavverkning. Vid slutavverkningen behandlas stubbarna. Detta ger ett friskt bestånd med lite röta fram till det börjar att gallras. Gallringarna stubbehandlas ej och stubbarna infekteras via luften och resultatet blir i slutändan en rötfrekvens på drygt 60 %. Slutvärdet är 108 000:-/ha.
- Behandling i slutavverkning och gallring. Behandlingen i slutavverkningen ger såsom i alt 3 en låg rötfrekvens till nästkommande generation. Detta följs upp med behandling i gallringarna och resultatet blir en fortsatt låg rötfrekvens, ca 10 % vid omloppstiden slut. Slutvärde och det klart lönsammaste alternativet: 127 000:-/ha.
Slutsats G26.
Det mest lönsamma alternativet är att stubbehandla både i gallring och slutavverkning. Det minst lönsamma är att inte stubbehandla alls. Trots att både alternativ 2 och 4 behandlades i gallringarna blev slutresultatet väldigt olika. Skillnaden visar betydelsen av hur och när slutavverkningen äger rum, det påverkar betydligt mer än vad man tror!
Granbestånd på åkermark
Ståndortsindex G32. Omloppstid: 67 år.
- Ingen behandling. Vid gallringarna infekteras stubbarna som i sin tur infekterar kvarvarande stående träd. Vid omloppstidens slut kan är ca 70 % av beståndet är rötskadat. Slutvärdet är 155 000:-/ha.
- Behandling i gallring. Samtliga gallringar behandlas och stoppar effektivt infektioner från luften. Resultat blir en rötfrekvens på ca 10 % vid omloppstidens slut och ett slutvärde på ca 180 000:-/ha.
Slutsats G32
Eftersom detta är en första generations granplantering på åkermark så finns det ingen slutavverkning att ta hänsyn till. Därför fanns det bara två alternativ, behandla i gallring eller ej. Det klart mest lönsamma alternativet var att behandla i gallring.
TG24 (S-form)
- Ingen behandling. Stubbar infekteras från slutavverkningen och sprider sig till den nya generationen. Rötan kan dock endast angripa gran. Vid gallringarna infekteras nya stubbar som kan sprida sig till de granar som har kontakt med infekterade stubbar. Rötfrekvensen vid omloppstiden slut är ca 38 % och slutvärdet är ca 152 000 kr/ha.
- Behandling endast i gallring. Infektionerna från slutavverkning finns kvar såsom i alt 1. Däremot stoppas den luftburna infektionen effektivt vid gallringarna. Effekten av behandling i gallring, men inte i slutavverkning, är ca 15 % mindre röta än alt 1 men fortfarande kan man räkna med ca 23 % röta vid omloppstidens slut. Orsaken till detta: slutavverkning sommartid. Slutvärdet är 154 000:-.
- Behandling endast i slutavverkning. Behandlingen i slutavverkningen ger ett nästintill rötfritt bestånd som därefter gallras och infekteras. Gallringarna stubbehandlas ej och stubbarna infekteras via luften och resultatet blir i slutändan en rötfrekvens på drygt 35 %. Slutvärdet är 138 000kr/ha.
- Behandling i gallring och slutavverkning. Både slutavverkning och gallring behandlas. Resultatet blir ett i princip rötfritt bestånd. Trots den låga rötfrekvensen är behandlingen i denna typ av bestånd inte lönsam och bör avstås. Rötfrekvensen vid omloppstiden slut är ca 4 % Och slutvärdet är ca 137 000 kr/ha.
Slutsats TG24 (S-form)
I blandbestånd i norra Sverige, eller där endast S-formen finns, är det lönsamt att behandla i gallring men ingenting därutöver. Behandling i slutavverkning ger ett lägre slutvärde än om man enbart behandlar i gallring.
Även om behandlingen gett ett nästintill rötfritt bestånd då man behandlat både i gallring reps slutavverkning så är det så att det i detta fall inte är lämpligt då det inte är lönsamt!
TG24 (S+P-form)
- Ingen behandling. Stubbar infekteras från sluttavverkningen och sprider sig till den nya generationen. Rötan kan angripa både gran och tall. Vid gallringarna infekteras nya stubbar som kan sprida sig till de granar och tallar som har kontakt med infekterade stubbar. Rötfrekvensen vid omloppstiden slut är ca 90 % och slutvärdet är ca 111 000 kr/ha.
- Behandling endast i gallring. Infektionen från slutavverkningen ligger kvar precis som i alt 1. Skillnaden mot alt 1 är att all gallring stubbehandlas. Man stoppar då en stor del av den luftburna infektionen men rötan fortsätter att sprida sig vegetativt via rotkontakt. Effekten av behandling i gallring, men inte i slutavverkning, är ca 35 % mindre röta än alt 1 men fortfarande kan man räkna med ca 55 % röta vid omloppstidens slut. Orsaken till detta: slutavverkning sommartid. Slutvärdet är 133 000:-.
- Behandling endast i slutavverkning. Vid slutavverkningen behandlas stubbarna. Detta ger ett friskt bestånd med lite röta fram till det börjar att gallras. Gallringarna stubbehandlas ej och stubbarna infekteras via luften och resultatet blir i slutändan en rötfrekvens på drygt 60 %. Slutvärdet är 124 000kr/ha.
Behandlingen i gallring och slutavverkningen ger såsom i alt 3 en låg rötfrekvens till nästkommande generation. Detta följs upp med behandling i gallringarna och resultatet blir en fortsatt låg rötfrekvens, ca 10% vid omloppstiden slut. Slutvärde, och det klart lönsammaste alternativet, är ca 139 000 kr/ha.
Slutsats TG24 (S+P-form)
Ett blandbestånd tall/gran i södra Sverige löper stor risk att bli rötskadat precis som rena granbestånd. P-formen av rottickan angriper tallen och resultatet blir ofta en form av självgallring, rottickan dödar helt enkelt tallen. Därför bör man som skogsägare avverka dessa blandbestånd vintertid eller se till att de blir stubbehandlade, både i gallring och slutavverkning. Det är det lönsammaste alternativet.